JENNIFER STROUD BLOG 2.0 (kind of)

Det har länge känts som att jag har utfört någon slags hjärt-lungräddning på den här bloggen. Det har varit något som skavt, något som inte känts rätt, men jag har inte kunnat sätta fingret på vad och trodde att jag bara hade tröttnat på bloggandet totalt. Men under julen, när jag fick tid att tänka på något annat än uni (och framförallt tid att ha tråkigt), så insåg jag det inte är själva bloggandet i sig som känns jobbigt, utan att jag har försökt följa samma bloggformat som jag alltid gjort. Trots att det inte passar mig och mitt liv längre. Jag pluggar alldeles för mycket för att gå ut och "skapa content" så som jag gjorde innan, jag pluggar alldeles för mycket för att hålla samma takt och blogga flera gånger i veckan, jag hinner liksom inte. Dessutom prioriterar jag mitt välmående så himla mycket mer än förut, och då får sömn, mat, och skärmfri tid gå före bloggandet. 

Så, därför får bloggen helt enkelt forma sig efter var jag befinner mig i livet, istället för att jag ska försöka få vardagen att passa kring ett imaginärt blogg-liv. Låter kanske självklart, men när en inte kan sluta jämföra sig med andra bloggare, då är det lätt att bli förblindad av prestationsångest och springa på som vanligt. Men, nu ska jag försöka göra detta på mitt sätt.

Och ja, jag skriver på svenska igen!! Jag är så glad att jag hade en period då jag bara skrev på engelska här inne. Min vardagliga och kreativa engelska har förbättrats så mycket pga det, vilket i sin tur har gett positiva bieffekter på min akademiska engelska. Men samtidigt känner jag att mitt narrativ inte riktigt kommer till sin rätta på bara ett språk. Helst av allt skulle jag vilja töja på gränserna mellan språken, så att min hjärna får skriva precis så som den tänker: mittemellan Engelska och Svenska. Men då finns det en risk att jag är den enda som förstår, så därför kompromissar jag och kommer skriva på båda språken. Vissa inlägg kommer antagligen bli helt på engelska, andra helt på svenska. Det viktiga är att jag får blanda precis så som jag själv vill och slippa välja mellan mina två halvor.

Bloggen fick en ny design också! Kanske är det för att mina vintertrötta ögon skriker efter sol, kanske är det en liten protest mot allt det avskalade svarta/vita/gråa som har dominerat bloggvärlden (och även min blogg) de senaste åren, men jag kände verkligen att jag ville ha mer färg här inne. Något som får mitt internethörn att kännas lite mer som en Wes Anderson film än ett inredningsmagasin, något som är mer in-your-face. Så det fick bli orange, vilket för övrigt är min nya favoritfärg. Allt är inte 100% klart än, men jag gillar det. Det känns nytt.

(Jag vet också att headern inte syns på individuella blogginlägg, slogs länge med squarespace för att få det att funka, men nä...)

Dessutom kommer jag att försöka släppa på krav och förväntningar kring kvalité och innehåll, och skicka ut fler kortare, 'ofärdiga' uppdateringar istället för att samla utkasten på hög (för ni ska bara veta hur många halvfärdiga blogginlägg som ligger och skräpar). Jag vill också våga skriva mer om det akademiska, har varit lite osäker på hur mycket jag kan prata om det här inne utan att ni blir uttråkade (ja, ni hör ju hur många spärrar jag haft kring bloggandet på sistone), men det är ju ändå en så himla stor del av mitt liv och jag vill att det ska synas i bloggen. Och så bilder + tankar från vardagen som vanligt, såklart!

Phew, det var den monologen. Hoppas ni gillar! 

 

Translation:

I gave my blog a face lift!! Lately I've felt like I'm performing CPR on this poor little blog; desperately trying to bring it back to life. Blogging hasn't felt fun for ages, I couldn't tell the reason why and thought that maybe it was time for me to stop. But then I realised that it's not blogging per se that makes me feel that way, but it's because I've tried to follow the same blog format that I've always used, although it doesn't suit me or my life anymore. I study a lot more, which means less time for blogging. In addition to that I prioritise my health in a different way, which means that things like sleep, food, and screen-free time are 1000 times more important than writing yet another blog post. 

But let's see this as a new start, shall we? So what's different? 

1. My brain is not just working exclusively in Swedish or in English, so why should my blog? If I could mix English and Swedish uncontrollably, challenge the borders between the languages, portray how fluid the transition is in my head, I would. But, I'd probably be the only one who'd be able to read it... So therefore, I'll compromise and write in both Swedish and English. Some posts will probably be written in just English, others in just Swedish, but at least I don't have to chose between my two babies. 

2. Maybe my tired winter eyes are in desperate need of some colour, maybe it's a little protest against the black and white, super clean layouts that have been dominating the blog world for so long, maybe both. Either way I wanted to bring some colour in, something that felt a bit in-your-face. So therefore I picked orange, my new favourite colour, to breathe some life into this place. Everything is not completely finished yet, but I like it.

3. I'm want to write more about academic stuff. I've been a bit unsure about bringing academia into this place, because I know that other people do not feel as passionately about it as I do. BUT, after all, academia is what my life evolves around right now, and it would be silly to not write about it here. I'm still going to show my photos, my everyday life, and all that, but I'm going to try to mix it up with new stuff. 

Hope you like it!